A STIJL.

Sprang precis på den här låten. Shout Out Louds har tydligen gjort en cover på Band of Horses - Is there A Gost. På svenska. Puls. Tänkte att det här kan bara vara bra. Besvikelse. Låten misshandlad. Om jag inte läst att det var en cover hade jag aldrig kunnat gissa mig till det. Och visst, en cover ska framföras på eget sätt för att det ska vara ok men det här blev verkligen inte bra.

Shout Out Louds - Spöken from Ted Malmros on Vimeo.

Den här låten beskriver nog rätt bra vad för musik jag är inne på just nu. Något som varit på gång ett tag och eskalerade under sommaren. Danceelectro eller vad det nu ska kallas. Grum är en skotte som flyttat till Leeds och började sprida sin musik själv genom att skicka den till olika bloggar. Rätt forum och rätt väg att gå om du har lite kvalitet.

Röyksopp har en ny låt från kommande Senior som inte är långt borta. Det officiella släppet alltså med det känns ju som att sådana datum helt har tappat sin funktion numera. Helt instrumentalt är det och den sitter ihop på något sätt. Har dock inte hunnit bekanta mig riktigt med den än utan bara med the Drug. Även om jag inte jublar över the Drug, kan jag inte låta bli att lyssna om och om igen. Den har något fascinerande i sig. Något som skapar en ljudbild. Ljudbild? Ja...i brist på droger kan du lyssna istället.

Ligger lite efter som sagt. I måndags kom äntligen Klaxons nya Surfing the Void. Har hunnit med ett par lyssningar men vet inte riktigt vad jag tycker än. Tror att det hade varit intressantare med den versionen som skivbolaget ratade. Den här känns rätt sansat på något sätt. Öppningslåten Echoes som gått att lyssna på under sommaren har visat sig ge en tydlig föraning hur resten av skivan låter. Och det är en riktigt skön låt. Blir nog bra det här.
Spotify: Surfing the Void

När jag ändå var inne på Arcade Fire och kanadensisk indierock är det lika bra att presentera en annan av mina mest spelade låtar under sommaren. Wolf Parade - What Did My Lover Say (It Always Had To Go This Way)
Hade den här låten i huvudet i några veckor utan möjlighet att kunna lyssna ordentligt på den. Lite rädd för att det det bara var en refräng som satt sig alldeles för lätt men visade sig att den hade mer.

Wolf Parade? Vi har väl aldrig riktigt klickat vi heller. Även om det visar sig att jag lyssnat på rätt många låtar och faktiskt varit med från början och lyssnat på en av deras första Ep från 2004. Modern World från 2005 har många lyssningar och minns det som en bra låt men vad hände sen? Bara strölyssningar. Anledning att bekanta sig med Wolf Parade igen. Den musikresa jag har gjort under de hår åren kanske gör att Wolf Parade passar rätt bra nu.

Ett av de banden jag hajpat mest i den här bloggen är Ou Est Le Swimming Pool.
Därav blev jag aningen överraskad när jag läste i Metro idag (utav alla ställen) att sångaren Charles Haddon hade hoppat från en mast efter en spelning i Belgien. Antar att det inte var för att ge bandet uppmärksamhet. Bandet ser iaf ut att ha fått rejäl uppmärksamhet i media världen över men jag är överygad om att de hade kunnat bli riktigt stora ändå. Hoppas verkligen att albumet Christ Died for Our Synths släpps i oktober som planerat. Med tanke på materialet som finns att lyssna på idag har skivan chans att bli legendarisk. 

Har tidigare presentrat Dance the Way I Feel och These New Knights. Tredje singeln från i somras var Jackson's Last Stand och lyssna även på The Key, vilken jag gillar bättre. Det här är verkligen bra grejer.

En paus. Blev en lång paus. Men ingen paus från musiken. Vilket innebär att jag har mycket från sommaren att redovisa. Kommer framöver ta upp låtar som du inte får ha missat från de senaste månaderna samt ta upp nytt som dyker upp under tiden.

Börjar med en av de bästa låtarna från sommaren. Kommer nog aldrig glömma premiärspelningen av låten på Sirus FM förvirrad som få en i blå Jeep en solig dag i juni. Radiopratarens påa om att vi skulle få höra låt nummer två från Arcade Fires kommande skiva. Jag skeptisk till Arcade Fire men någon minut in i låten kunde jag inte dölja min förtjusning; det här är riktigt bra (att spara på superlativen) samtidigt som jag fick feeling. Vad jag inte visste då var hur bra jag senare skulle gilla den här låten och att den skulle bli min mest spelade under sommaren.

Arcade Fire? Vi har inget vidare förflutet. Första skivan Funeral från 2004 lyssnade jag bara ett par låtar men ingen jag kunde ta till mig. Andra skivan Neon Bible från 2007 försökte jag verkligen gilla. Lyssnade igen och igen men vi klickade inte, på sin höjd någon låt. Hade det nu inte varit för spelningen av Ready to start på Sirus den där dagen hade jag förmodligen aldrig lyssnat på the Surburbs. Nu är jag lite såld. Här får väl den inbitna Arcade Firelyssnaren ha rätt att bli upprörd för jag kan mycket väl tänka mig att Surburbs är mer kommersiell än de tidigare. Att jag dessutom i övrigt förmodligen gillar de mest komersiella låtarna på skivan; Rococo, Empty Room,  Half Light II gör väl inte saken bättre.

Jag är helt enkelt inte tillräckligt indie för att förstå mig på Arcade Fire. Tydligen. Eller kanske att jag inte var det tidigare.

Spellistan klar. Jag har svårt att vara blygsam här men den är fan riktigtriktigt bra.
Känner dock att det inte är någon poäng med att publicera den här eftersom den innehåller låtar som jag presenterat här senaste månaderna. Några nya har dock tillkommit som:

En är Aeroplane - We Can't Fly. En belgisk duo som kan det där med skön rytm. Perfekt för en roadtrip.


En annan är Monarchy - Love Get Out of My Way. Ytterligare en bra låt från Londongrabbarna. Ni minns väl Black the Colour of My Heart från början av året?


Til sist har även Kanada ett bidrag:
Phèdre - Aphrodite. De beskriver själva sin musik som perfect lazy-summer weirdo pop. Klass!

En jakt på låtar till sommarlistan. En jakt som har deadline imorgon kväll då listan dessutom ska brännas på cd! Hur många år sedan var inte det? En lista som dessutom utökas hela tiden eftersom jakten är framgångsrik och material egentligen redan finns för en bra lista. Men det är när jag springer på låtar som Villa Nah - Running On som listan går från good to great.

Villa Nah. En finsk duo som vi säkert hade hört talats om tidigare om de nu just inte var från Finland. Hemligheter. Låten finns tom på Spotify. Ni måste tala om sådana här saker för oss. Herregud. Det moderna 80-tals soundet som slår ut allt annat i min musikvärld just nu. Dessutom toppat med ett eget elektriskt sound.

Villa Nah! Har en känsla av att det är långt ifrån sista gången jag nämner Villa Nah.

En av höstens bästa låtar var Ou Est Le Swimming Pool - Dance the Way I Feel.
Har funnits en video till singel nummer två ute ett tag; These New Knights och ett album ska vara nära.
Det här är bra grejer. Tydligen ska de besöka Arvika i sommar. Det här är något som borde höras överallt i sommar.

Sedan tidig höst har de fått leva med hajpen efter Summertime epn. Men. Med desto fler låtar som dykt upp från kommande skivan desto mindre har hajpen blivit för mig. När nu skivan äntligen är ute blir det uppenbart att det inte håller hela vägen även om det finns bra material på The Drums. Jag har sagt det förut, jag säger det igen och jag kommer att säga det fler gånger: Down By the Water är en jäkligt bra låt!

Nästa låt för sommarspellistan. Oh! Londontrio inom indiedancepop. Den här skulle nog inte få vara med om det nu just inte var för att det är sommar. Lätthet. Det är även något bekant med den. Antingen har jag nosat på den tidigare men dissat pga lättheten eller annars är den lik en annan låt. Vilken? inte en aning. Jag kan inte hålla reda på alla. Oh!

We Have Band - Oh!

We Have Band

En sommarlåt som passar utmärkt för i år. Att ta med sig på roadtrip.
Dom och två grabbar till. Syntpop. It's So Sexy.

Att börja med ett erkännande. Jag har missat den här covern. Helt.
Men nu när jag fann den kan jag inte släppa den. Det är på det här sättet en cover ska göras. Annorlunda i egen tappning. Helt rätt!

Miike Snow har en ny låt. The Rabbit. Rent spontant känns den inte riktigt på samma nivå som låtarna på skivan från i höstas. Men jag kanske bara stör mig på lättheten i låten och gillar den mer efter lyssning nummer elva.